usch vilken helg

denna helgen har vart både god och ond. Å jag e så trött.
Adrian har sovit hos min pappa sen i fredags tills idag. När jag ringde igår (lördag) var allt väl med honom och pappa. Men det va på dagen de...

LÖRDAG:

Vid klockan fem så ringde sjukhuset och berätta att adrian hade kommit in till sjukhuset med ambulans till kristinehamn. Och att dom ville att vi skulle komma, dom ville inte ta de via telefonen.
Jag rusar till stefan och han halv sov i soffan, han blev jätte orolig precis som jag.
Precis i de ögonblicket ringde mamma, så jag berätta om adrian. Hon ville åka dit men jag sa att du måste passa tjejerna. Men hon va inte sugen, nähä sa jag och la på.. Så jag gjorde ett försök att ringa syrran, så hon kom hit direkt.. syrran e bäst.

Syrran va ändå påväg till mig så hon kom på 5 min. Sen drog jag och stefan iväg till kristinehamn.
När vi kommer fram dit så möter jag pappa som gråter, sen möter vi sjuksköterskorna. Adrian e allvarligt sjuk, och jag måste få prata med er inne på mitt rum. Stefan va så chockad så han fick vänta med pappa i väntrummet.
Hon fråga om Adrian har vart sig lik under veckan eller förresten den senaste månaden. Aa sa jag visst han har haft feber toppar men annars har han vart pigg.

- ja sa sköterskan, det är oss ett under. Adrian är inne på röntgen nu och innan dess kan jag bara säga att vi har hittat nått i hans huvud troligen en systa sa hon. jag börjar gråta. Jag går ut till stefan och berättar exakt de som hon sa.
Pappa berätta att han bara hade slutat andas plus att han kräktes. Och när han kom in till sjukhuset så hade han 40 graders feber. Och han va riktigt blek.
Efter ca 5 minuter kommer läkaren som har undersökt honom. Han berättar att det är en systa, men den är helt ofarlig. Det är ingenfara, men han kommer att opereras akut idag (lördag).
Jag ringer hem och berättar för syrran och att jag blir kvar.
Adrian körs till karlstad sjukhus akut med ambulans. där han senare opereras. Operationen gick bra och han mår bra. Stefan ligger kvar med honom inatt och tills på onsdag. Så jag e hemma med tjejerna. saknar min son så mkt. Pappa e besviken och tror att allt e hans fel, vilket det inte är. Hur skulle han kunna ana att adrian hade en systa? Det är absolut inte pappas fel.. de kunde lika gärna ha hänt här hemma.

Nu ska jag lägga tjejerna, sen ska jag umgås med syrran som kommer att sova hos mig.

Där har ni orsaken varför de inte blev nått inlägg igår lördag

Kommentarer
Postat av: Jessielarsson

Usch så hemskt!! Det var ju ändå tur att den inte var elakartad. Och stakars din pappa, första gången ensam med sit barnbarn å så händer detta. Får man ju hoppas att han inte blev skrämd så han inte kan vara ensam med dom igen.

2009-04-07 @ 16:27:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0